Så där julen närmar sig med storm steg och för att inte snacka om nyår, blir bara stressad av att tänka på det. Men klänningen till nyår är fixad iallfall men sen vet man inte om man hitta någon annan tills dess... Men här är iallfall nu lägets klänning... Nu blir det sängen saknar min W <3
Det finns dagar som mitt huvud varken vet om det ska ta ett steg framåt eller ett steg bakåt.
Känner mig sjukt ensam, personen som jag älskar försvinner längre och längre ifrån mig, läsa
sms ifrån honom känns tungt för det är dem som visar ett slutet är nära och det gör att tårarna inte är långt ifrån. Avskyr att känna denna maktlös heten när jag i själva verket bara vill rycka in och skaka om honom och få honom att förstå att det är fel.. Men varför ska jag få vara lycklig???? Allt går i stöpen när jag känner att det börja gå mot rätt håll så backar det istället och går 10 steg bakåt.. Men sikta framåt
Avskyr denna känslan om att jag är ensam och inte en enda människa bryr sig om mig och den jag trodde gjorde det ja tjiiii fick jag .. Torka tårar är det man gör.. Seriöst orka inte med denna dagen....
