Ibland är livet som ett lotteri, har du tur så går du igenom det helskinnad har du däremot otur så kommer dit liv präglas av hinder på vägen. Ibland kan man fråga sig själv, vad har egentligen gjort i mitt förra liv eftersom det bara skiter sig hela tide. Men kämpa då? För vad? för hur mycket orkar man egentligen kämpa, hur mycket stryk orkar man för att gång på gång kli knäad till marken och sparkad på när man redan ligger. Det är nog från individ till individ hur mycket man orkar med. Livet ska absolut inte vara att man ska ta sig igenom det på en räkmacka utan få kämpa lite ibland men det dår vara till en måtta. Vi är alla vanliga människor och ingen är bättre än den andra, alla gör fel. Men så länge man lär sig utav sina misstag så ska man få en chans här i livet. Det är så enkelt att döma någon annan men har du städat framför din egen dörr innan du börja döma andra??? Vi är inte mer än människa
Det va lite tankar så här på kvällskvisten ;)